
Nu är jag hemma från Stockholm igen! Åkte dit igår för att köpa present till Emelie med Martina, samt se teatern Sofia skulle vara med i. Det var underbart väder, ljust och härligt varmt. Till och med brisarna var varma, då mår jag som bäst! Aja, efter mycket om och men och en 140-kronors taxiresa satt jag på bussen till Stockholm i lördags morse. Jag och mamma skojade om att jag skulle sätta mig längst fram och be chauffören skruva upp P4 så jag kunde lösa Melodikrysset. Skrattade tills jag grät, såg framför mig hur jag satt som Roland i Torsk på Tallin när han spelar bingo och alla andra blir sura för att det stör. "
Vad hände med brun sju..?" Men nej, blev inget melodikryssande. Satt och läste i Låt den rätte komma in istället och njöt av både det underbara verket och solen som sken in.
Väl framme träffade jag Martina, älskade vän. Vi åt lunch på en italiensk restaurang, Fiori. Kände oss en gnutta malplacerade, speciellt med Coca colan i vinglas. ;) Jag fick en jättefin present av henne - ett halsband med en glaserad muffins. Vi såg såna halsband i Vaxholm för ett år sen ungefär, som jag blev sugen på att köpa. Kostade dock för mycket. Men så fick jag ett sånt nu, fast i en lite större variant. ;) Älskar det verkligen! Blev så glad! :) Sen gick vi och köpte presenter till Emelie och gjorde det vackraste paket världen skådat. "Mitt hjärta har en egen sång.. Mitt hjärta haaaar en egen sång!" <3
På kvällen gick jag och Henrik för att se Sofia spela Puck i "En midsommarnattsdröm" som hennes klass satt upp. Välgjord och rolig teater, satt verkligen och njöt! "Flytta på dig, usla mur!" Kul att se henne igen, var ju ett tag sen. Eller ja, snarare år. Träffade Teresa också! Dom kände knappt igen mig, det tar jag som en komplimang. Förhoppningsvis ser man en smula mer anständig ut än vad man gjorde i högstadiet. Nä fy fan. Ful var man. Kläderna likaså.
Innan jag och Henrik åkte hem idag, åt vi korv och hamburgare i vackra Kungsträdgården. Hur mysigt som helst! Kungsträdgården är så underbar när träden börjat blomma, skulle kunna vara där hur länge som helst. Såg den mest ursöta vovvelicious jag sett på länge. En tigrerad boxervalp, högst åtta veckor gammal. Den stapplade runt med sina oproportionerligt stora tassar och anföll hotande servetter på marken. Kunde inte hjälpa det, men ljud/ord som "åhh.. nämen.. nämen.. naww.. åh.. oj.. NAWW!" slank ut ur min mun. Det var en så bedårande syn.
Nu blir det till att gå och lägga sig. Föreläsning om muskelfysiologi väntar om ett par timmar! Natti, puss!