Of course we can't go back, but we can create something new and better, if we try.

Klart jag har förstått det, det har gnagt i mitt huvud många gånger. Och det har gjort ont, för det är något jag bryr mig om som sakta förstörts. Det som har gjort att vi båda känner såhär tror jag är för att vår relation på något sätt har fastnat. Det har känts som att vi inte kommer vidare, utan enbart pratar om gamla samtalsämnen som inte leder någonstans. Högstadiet gick ut på att skydda oss själva genom skitsnack. Vi är vuxna nu, vi behöver inte det för att visa för världen att vi är starka. Vi vet var vi har oss själva. Det vi behöver prata om och arbeta på, är hur vi uppfattar varandra och våra beteenden mot den andre. Helt enkelt, vi behöver börja om. Det är inte för sent, inte än. Älskling, än behöver vi inte ge upp. <3

Never wanted this way
Oh baby
I´m dying, I´m crying over it